Vår lilla Mizzy var försvunnen ett tag. En go familj ringde upp oss och vi kunde hämta hem henne. Alla var så glada! Cazper försökte busa och Mizzy gosade härligt med oss. Hon fick vara inne ett par dagar och sedan sprang hon ut och in som en katt skall göra. Plötsligt försvann hon på nytt och idag ringde samma familj. Hon hade knallat hela vägen hem till dem igen. Tyvärr är deras son allergisk annars kunde de ha behållt henne. Förmodligen har hon blivit en "ensamkatt" som vill ha familjemedlemmar för sig själv. Jag ringde upp lill-stumpans pappa för att höra om kanske han kunde ta hand om henne. Det är ju ändå där hon har bott längst. Först fick vi svaret "måste fundera ett par timmar". Sedan ringde vi upp på nytt och då blev det ett nej. Han hade ju inte kattmat och kattlåda! Konstigt att han skall kalla sig för djurvän OCH har sagt till tjejerna att de kanske skall få en kattunge till hösten. Varför kan man då inte ta hand om den katt man en gång haft? Tjejerna hade ju blivit överförtjusta av att ha Mizzy där. Dålig stil tycker jag! Nu gråter lill-stumpan hejdlöst och vi vet inte riktigt hur vi skall göra. Risken är stor att Mizzy promenerar iväg igen och att ha stängda dörrar under sommartid är ingen idé att ens fundera på (med barn som springer omkring)...
ÅH... kommer nog inte berätta detta för Dotra... SOM hon pratar om Mizzy och Casper... och saknar dom båda... Jag har VERKLIGEN ingen möjlighet att ha katt, annars hade jag inte tvekat.... FY BUBBLAN!!! MEn e du förvånad...???
Hade väl förhoppningen att han någon gång kunde bry sig om någon annan än sig själv... N lär få höra det ändå eftersom A kommer att berätta det för henne. :(
ÅH... kommer nog inte berätta detta för Dotra... SOM hon pratar om Mizzy och Casper... och saknar dom båda...
Jag har VERKLIGEN ingen möjlighet att ha katt, annars hade jag inte tvekat....
FY BUBBLAN!!! MEn e du förvånad...???