17 oktober 2009
Sanningens minut...
Varför bloggar jag? Min förra blogg handlade oftast om"ytliga" vardagliga händelser. I och för sig mest om barnen och mig själv, inte om förhållandet som det faktiskt gör i den här bloggen. Men skall man verkligen skriva om allt? Vem vill man dela med sig till? Vem är egentligen intresserad av mitt och mina känslor? Sparar jag allt detta för min egen skull och mina barn som en gång kan få läsa om vad som hände under deras uppväxt? Ni skulle bara veta vad som pågår i min hjärnverksamhet...

Jag är oerhört lycklig i mitt nya liv. Men drabbas ibland av melankoli av olika orsaker, som jag tror många känner av. Skall jag verkligen uttrycka mig allt i ord för ett fåtal läsare? Var skall jag egentligen ge uttryck för alla mina tankar och känslor? Jag vet att ni som oftast läser står mig närmast, men jag VET och FÖRSTÅR att man inte alltid kan eller vill lämna en kommentar på de inlägg jag skriver. Jag gör likadant hos er; läser, begrundar och kommenterar ibland...
Jessica @ 22:34  
 
2 Comments:
  • At 18 oktober 2009 kl. 09:54, Anonymous FrkU said…

    Jag skriver för att ja VILL att de som är mig närmast ska förstå att jag mår dåligt utan att jag verbalt behöver säga det. Har kanske lite svårt att TALA om hur jag mår och lägger allt som oftast upp en fasad i umgänge.
    Att då veta att det alla fall är någon som vet hur jag har det känns tryggt, och de visar sitt tysta stöd.
    MEn jag skriver långt ifrån ALLT!!!

    Har noog som du, vissa som läser bloggen i ren nyfikenhet.....

     
  • At 20 oktober 2009 kl. 09:51, Anonymous The Librarian said…

    Hmm... Varför skriver JAG? Vet egentligen inte, men blev nog inspirerad av att andra har en blogg. Skriver ju om saker som händer i mitt liv - ofta galet, kul, men även om något är jobbigt. Fast naturligtvis inte allt. De tillfällen då det ÄR tufft, så känns det faktiskt skönt att se de kommentarer som kommer in. Och är något jättetufft så har även jag, precis som FrkU, lättare för att skriva. I allafall i ett inledningsskede. Sedan kan det vara lättare att prata om det som ev hänt.

     

Skicka en kommentar

<< Home
 

   

 

Dagens ordspråk

Senaste
Arkiv
Favoriter
Besökare

  • Online just nu:
  • Totalt besökare:

 

Till startsidan >>

 
© Livet på Kissleberg